idag har vi inte gjort så många knop här hemma, jag fick mig en sovmorgon då Jocke tog ut Leon på en morgonpromenad då han ine somnade om efter frukosten, vilket han brukr göra. Jag gick upp vid 10 tiden då Leon var hungrig igen och gjorde min morgon då. Idag har jagoch jocke varit tillsammans i ett år och sex månader, tiden går verkligen fort. Ett förhållande ändras ganska drastiskt när man får barn, man har en annan person att anpassa sig till och som kräver tid och kärlek och som man ska lära känna. Dom som påstar att allt är en dans på rosor som det kan framstå som ljuger bara för sig själv. Men det är viktigt att inte glömma bort varandra, vilket är väldigt lätthänt. Men det blir ju såklart bättre med tiden och man måste alltid tänka frammåt och positivt. Har man någonting att kämpa för så gör man det. Joakim och Leon är mitt liv, och jag skulle inte för någonting i världen vilja att det skulle se annorlunda ut än vad det gör idag. Nu har Leon somnat för natten hoppas jag men man går ändå på nålar här hemma och är rädd för att väcka honom, vi har varit ganska duktiga på att vänja honom vid ljud från början, att ha en lättväckt bebis är lika med en trött mamma och pappa tillslut. imorgon blir våran lilla kille 2månader, och det är så underbart att se framstegen som görs varje dag. En stolt mamma till världens Finaste kille, imorgon ska jag pussa på honom extra mycket.