Igår så vart det ändå så att jag och Jocke åkte till Kista och gick på bio, vi såg den nya "Meet the parent little Focker" eller vad det nu heter, jag tyckte att den var helt okej. Har för mig att dom andra filmerna är bättre faktiskt. Efter bion som blev rätt sent åkte vi hem till mig och sov.

Klev upp klockan 7 imorse för att göra mig iordning till jobbet, på väg till bussen höll jag på att ramla framlänges för jag halkade till, och när jag skulle förhindra fallet så snubblade jag till igen. Jag såg framför mig hur jag landade rakt på magen, hann tänka rätt mycket där på cirka 2 sek. Som tur var ramlade jag inte, men blev lite skärrad. Att jobba 9 timmar på en stressig kaos restaurang när man är gravid i v. 30 är inget jag rekommenderar. H E R R E G U D vilken jobbig dag jag har haft idag.
Jag tyckte inte synd om mig själv som jobbar på Mcdonald's och är gravid, jag har valt det själv!
MEN..jag HATAR när folk tittar mig sorgset och tycker synd om mig för att jag
 1. Jobbar på Mcd och är närmare höggravid
 2. Inte kan böja mig ner och ta mig upp utan att det blir ett projekt.
Vi pratar om  vuxna människor, unga människor tror att dom är jätte diskreta när dom tisslar&tasslar, men jag blir verkligen irriterad, mitt val, mitt liv! Så länge jag och Liten klarar av att jobba utan att det börjar riskera något för hans hälsa eller min egen så tänker jag fortsätta jobba, och min chef och mina arbetskamrater stödjer och är till stor hjälp gällandes min graviditet, vilket jag är otroligt tacksam över.

Lillen har iaf haft full rulle där inne idag, han sträcker och rör på sig så hela magen flyttar sig, En tjej på jobbet tyckte det var jättekul att få känna han röra lite på sig, allt går så himla fort nu. Han tar stora steg i utvecklingen för varje dag som går, mammas och pappas lilla hjärta..