varför varför varför skickade jag iväg ett sms till dig inatt? det kanske inte var meningen, det var inte inte ens ett sms iofs, det ränkas inte som en text. jag har nyss suttit och läst igenom hela min blogg, jag har snart bloggat i ett år och det är helt sjukt, började 20 aprill 2007 eller något sånt. Iaf back to the thing.. jag var lycklig på den tiden, du fick mig att må bra, när jag läser inläggen där jag nämner dig, kan jag inte göra annat än att le. Minnena du skapade till mig på så kort tid, läste inlägget när vi skulle bygga ihop din steroanläggning, det fick mig att tänka på första gången jag var hos dig, när jag gick in i städskrubben för jag trodde det var ditt rum, din hund som verkligen hatade mig i början, dina jobbiga småsyskon som tkr precis som alla andra att det är äckligt att pussas. Dina ögon, din lukt, ditt sätt att bara vara, gud varför utsätter jag mig själv för det hära? man vill alltid ha någonting man inte kan få, vrf var jag en sån stor idiot mot dig? Du var den första jag träffat som verkligen visade respekt, det var säkert bara för din kultur, okeej löjligt sluta nu!

"ser dig sjupt i ögonen och du speglar änglalik"

/m,