its crääzy!
har varit dålig uppdatering från både min och malins sida, men som sagt. vi skriver för vår egen skull så ser ingen anledning till att skriva om man inte kommer ha något vettigt att kläcka ur sig iaf. inte för att vi brukar ha det, men tänk er då ett inlägg som är ännu mer oväsentligt än dom vanliga.
sen tjungohundra8 rullade igång har det inte hänt alltför mycket.
på nyårsafton firade jag med några stycken hemma hos madde, vid 12slaget gick vi ner till carnestedt, och till min besvikelse var inte min älskling robin "bobbo" där. men lika glad för det var jag som högg tag i falk vid 12slaget.
där skumpan sprutat klart och raketerna börjat lugna sig gick vi upp för backen igen för att hamna hos madde igen, där vi satt i några timmar, sen begav vi oss till ida, där jag somnade. sen blev jag väckt av falk som sa att vi skulle börja åka mot karlsson i viksjö och att bussen gick inom 30min. när det börjar bli dags att börja gå så har han somnat, så jag står där, hopplöst uppgiven, när anton kommer till räddning och lyckas få liv i honom.
så vi hamnar hos karlsson där jag äntligen får träffa robin :) så myser lite med honom och sen ser jag per carnestedt, vi kommer överens om att det är dags för hemgång och börjar gå. när jag ligger i min säng är klockan strax 7.
sen dess har jag typ sovit, igår firade vi david. var jätte kul, lite jobbigt för mig dock som knappt kan äta, eller får dricka/röka. men försökte göra det bästa av situationen och när jag satt i bilen påväg hem var jag faktist nöjd!
sen tjungohundra8 rullade igång har det inte hänt alltför mycket.
på nyårsafton firade jag med några stycken hemma hos madde, vid 12slaget gick vi ner till carnestedt, och till min besvikelse var inte min älskling robin "bobbo" där. men lika glad för det var jag som högg tag i falk vid 12slaget.
där skumpan sprutat klart och raketerna börjat lugna sig gick vi upp för backen igen för att hamna hos madde igen, där vi satt i några timmar, sen begav vi oss till ida, där jag somnade. sen blev jag väckt av falk som sa att vi skulle börja åka mot karlsson i viksjö och att bussen gick inom 30min. när det börjar bli dags att börja gå så har han somnat, så jag står där, hopplöst uppgiven, när anton kommer till räddning och lyckas få liv i honom.
så vi hamnar hos karlsson där jag äntligen får träffa robin :) så myser lite med honom och sen ser jag per carnestedt, vi kommer överens om att det är dags för hemgång och börjar gå. när jag ligger i min säng är klockan strax 7.
sen dess har jag typ sovit, igår firade vi david. var jätte kul, lite jobbigt för mig dock som knappt kan äta, eller får dricka/röka. men försökte göra det bästa av situationen och när jag satt i bilen påväg hem var jag faktist nöjd!
Kommentarer
Trackback
