jag har tänkt på en, folk säger alltid att jag ser så sur ut eller aldrig är glad? jag skyller oftast på att jag alltiid är stressad, alltid på jobbet får jag höra "lé lite" "var lite glad" och det fick mig att tänka att jag ofta inte är glad? Det är inte så att jag går runt och är sur hela tiden, men det är inte ofta jag lér, skrattar och bara är allmänt glad så det smittar av sig, inte längre iaf.
Mitt temprament är cp, det kan jag erkänna själv och det har jag ärvt att far min, mitt morgon humör är inte roligt, när jag är hungrig och inte får mat är det ännu värre. Jag blir som en trotsig 3åring ungefär.
 Men jag tror jag måste släppa allt som jag går runt och bär på mina axlar och vara glad!. Från och med nu ska jag vara en glad person. Bara för att jag säger så kommer jag vara på dåligt humör imorn! Men oftast när jag är glad på morgonen så blir jag alltid på dåligt humör när jag kommer till skolan, just nu hatar jag skolan, jag funderar starkt på att hoppa av snart och ta ett sabbats år, men då blir jag lika mobbad som linnéa och madeleine och tar studenten 1 år senare, det orkar jag inte. Men skolan går mig verkligen på nerverna, det blir allt oftare jag sjukanmäler mig eller går hem efter halva dagen, då känns det nästan bättre att hoppa av 1år och göra bättre ifrån sig nästa år, istället för att gå ut med piss betyg?
Men det skulle vara så skönt och ta ledigt 1år och jobba istället, på jobbet trivs jag så jävla bra, jag tror nog att jag har världens bästa arbetskamrater, och vad ni än säger om era så är mina bättre,roligare och bäst :)


Nej jag måste ta och fundera på vad jag verkligen vill..och gå till studievägledaren och prata. Mamma kommer inte bli glad om jag säger att jag vill ta ett sabbats år, men tänk så gör jag det, och får feeeta ångesten nästa år och känner att nej jag skiter i  det här. Och blir en "sån" som inte ens gått ut skolan? jag kommer inte kunna sova inatt..jag får nog skriva en sån där för/nack dels lista haha.

För övrigt så har vi haft min brors katt Rocki här, han är en sån där svart/vit katt som man bara vill krama ihjäl, dels för att han är så söt sen också för att han är världens sjukaste katt. Om ni såg honom och hur han betér sig skulle ni förstå, åter till det jag skulle säga, han har bott här i 1månad eftersom min bror+hans flickvän har flyttat och har renoverat deras lägenhet men snart kommer dom ta tillbaka Rocki, vilket jag inte vill. då kommer man inte ha någon svart liten hårboll, som springer runt i lägenheten hela dagarna/natten lång.

Aja det här bliev nog det längsta inlägget jag skrivit, men nu ska jag tjilla runt lite på facebook sen sova

Peace out!